montega

jag fattar inte det hÄr, den hÄr kÄnslan, hur min kropp reagerar, hur jag reagerar..

jag har haft folk, slÄktingar, vÄnner, husdjur som gÅtt bort innan men det har aldrig kÄnts sÅ hÄr. det kÄnns tomt, nÅtt saknas men ÄndÅ va jag inte med henne ofta dom sista tre mÅnaderna, hon va inte hÄr.. hon sov inte hÄr, hon Åt inte hÄr.. hon va  inte ens med mig pÅ jobbet om dagarna lÄngre men ÄndÅ kÄnns det, i hela mig, nÅnting saknas... kan man verkligen Älska sÅ hÄr mycket eller Är det min egna egoism som tar sig uttryck... jag vill ha henne hÄr och visa alla att det hÄr Är min hund, jag har fostrat henne och jag Är jÄvligt stolt Över henne... jag gjorde det inte ensam och hon va inte ens min pÅ papret men jag va med frÅn bÖrjan till slut och i mitt sinne har jag aldrig lÄmnat henne, inte ens nÄr jag flyttade.

Är jag ego eller kan man Älska sÅ mycket